varforintejustdoit.blogg.se

Jag är på flygplatsen i Puerto Vallarta och väntar på flyget som går om några timmar till Comox på Vancouver Island. Tänk vilken fantastisk resa detta varit. Fem veckor av strålande sol, tid för eftertanke, härligt sällskap och värdefulla samtal med släkt och grannar och en massa nya intryck, smaker och upplevelser. Jag har lärt mig att trivas i mitt eget sällskap och stärkts av det. Jag har bollat farbror Henriks bortgång och teknikaliteter kring det, Berlin’s Beauty Corners konkurs och jobbet utan att stressa sönder och förhoppningsvis funnits som stöd för alla berörda, speciellt bästa Anna ❤️.

Jag är innerligt tacksam för möjligheten att resa hit och vistas i morbror Alans lägenhet så länge. 

Igår kväll var gänget ute på en sista middag på stan.

Tack Alan, Gillie, Neil, Sandra, Jim, Deb, Rob och Bucerias för minnen för livet!

Nu till några värdefulla veckor hos mamma Shirley och pappa Peter i Kanada!

Jag har dem senaste två dagarna haft förmånen att få följa med på bilutflykter med Alan och Gillian som en härlig omväxling från jobb, dödsbon och annat som varit meckigt ett tag.

Idag åkte vi drygt 70 km på kringelkrokiga småvägar över bergen Sierra Madre till San Sebastian del Oeste. På vägen ditt såg vi bl.a. massor med agaveodlingar som växte i väntan på att bli Tequila. Vi såg också en orimligt stor och snuskig orm på vägen och en  Coati (näsbjörn).

Väl på plats promenerade vi på små, kullerstensbelagda gator och tog in miljön. 

En valp som liknade Visky fick hjärtat att slå ett extra slag, kom fram och tuggade på mina fingrar en stund.

 

Igår var vi till grannbyn San Vicente för en speciell fisklunch hos Don Fernando. Tre fiskar (red snapper) serverades på ett fat och vi fick gemensamt plocka och äta av den färska fisken. Bland tillbehören fanns såser, Ceviche, tacobröd, mm.

Tyvärr var det en dam vid bordet snett bakom oss som blev akut dålig och förgyllde matupplevelsen med kaskadkräkningar och uppståndelse. Vi fick träna på våra koncentrationsförmågor för att njuta av maten och miljön men en riktigt trevlig dag blev det trots allt.

Imorse jobbade jag medan Alan ordnade med försäkring till bilen och hämtade kusinen Gillian på flygplatsen i Puerto Vallarta. Hon är här till på torsdag och det är kul att hänga ihop några dagar igen.

Det blev lunch på en fish taco restaurang följt av ett glas hos konstnären Jorge. Det har blivit alldeles för mycket mat på sistone. Det är ju så mycket roligare att njuta av mat med sällskap.

Restaurangens höggravida katt var nog mer sugen på min fisklunch än på gos men gos fick det vara.

Det blommar mer än någonsin utmed vägarna nu, antagligen eftersom den värsta värmen nu släppt.