varforintejustdoit.blogg.se

Vi lämnade Niendorf tidigt på morgonen efter en liten promenad runt Knaus camp. Det var faktiskt en trevlig camping trots läget mellan Ikea, motorvägen och flygplatsen. Den var i ett grönområde och de hade gjort det de kunde för att dämpa ljuden med bullervallar, mm.

Det var roligt att se Helena igen och vi ska försöka att hålla kontakten och ses antingen här i Hamburg igen eller i Sverige.

Några timmar och 277 km senare parkerade jag vid Bordershop i Puttgarden och handlade lite smått och gott billigt till mig själv och andra i form av vin, likör, starksprit, leksaker, skurlappar till husbilen, hundben, mm. 

Campingen för natten låg inom gångavstånd från Bordershop och hamnen som färjan till Rödby i Danmark seglar ifrån imorgon bitti.

Det är sista dagen på fastlandet efter 5 månader på vägarna. Det är både sorgligt att lämna kontinenten men också spännande att komma hem, krama om familjen och vänner. Det ska också bli MC kort med lite tur och fix med huset. Det verkar som om Visky fått noskvalster. Han ställer sig bredbent, suger luft och ser obekväm ut. Det blir en sväng till veterinären när vi kommer hem. Jag har dragit på mig en förkylning som satt sig på lungorna och är besvärlig på nätterna. Det i kombination med pollenallergi är verkligen 💯. Jag får väl ta en hutt av någonting inhandlat från Bordershop.

Visky och jag rullade vidare mot Hamburg idag efter ett par tre härliga dagar med Michael, Serap och Sienna. Roligt när familj befinner sig i Europa och man råkar ha vägarna förbi. Samhället St Magnus, nära Bremen, har ordnat med fina cykelvägar som vi testade för att ta oss till och från Michaels hem. 

En höjdpunkt under dessa dagar var en 4km promenad genom Knoops Park i vacker miljö (och i sällskap av grönska full med pollen). Serap och jag kliade, snorade och nös om vartannat men det var det värt.

Alldeles intill ställplatsen fanns en grekisk restaurang och där passade vi på att äta alldeles för mycket.

Ikväll står jag på en camping strategiskt placerad mellan Ikea och motorvägen och som lök på laxen kommer även flygplanen in för landning strax ovanför husbilstaket. Campingen bjuder på öronproppar 😂. Då känns det ändå rimligt med EUR 48 för en natt. 

Nämen nu låter tanten bitter. Det är jag verkligen inte. Jag är så glad att kunna hälsa på familj här nära Hamburg, bl.a Helena som hälsade på oss i England i 15-årsåldern och följde med på ridläger i Wales. Jag har blivit så vänligt mottagen och det värmer hjärtat.

Igår kom jag fram till ställplatsen endast ett par kilometer från bror Michael, Serap, Sienna och katten Kattja en bit utanför Bremen efter 550km på vägarna från Mannheim. 

På vägen tog jag en liten omväg via Klein-Umstadt, ett litet samhälle nära Darmstadt som vi bodde i en tid mitten-slutet på 70-talet. 

Jag hittade fram till vårt gamla hus och gick en promenad med Visky utmed ängen som ledde upp till vännen Christina på den tiden. Jag minns inte så mycket från den tiden mer än mjölkchoklad på rasterna i Kindergarten, att jag lärde mig att cykla vid återvändsgränden vid huset och cykelturen som slutade med att jag kramade motorhuven på en bil nedanför backen. Minns också Christinas familjs Dobermannhundar och klasskompisen Jan som avslöjade att jag "lånat" en liten leksakshäst från dagis.

Idag cyklade Visky och jag hem till Michael med familj och tillbringade dagen dels på en liten karneval i byn men också hemma hos dem i gott sällskap och med god mat.

Visky och Sienna fann varandra, Kattja höll sig på ett säkert avstånd.

Vi ringde hem till föräldrarna i Nanaimo och fick reda på att pappa Peter ligger på sjukhus, är dålig och ska ligga kvar några dagar för undersökningar. Jobbigt att vara på andra sidan Atlanten en sådan gång. ❤️