varforintejustdoit.blogg.se

Jag har varit hos Shirley och Peter i en vecka nu och även om dagarna bjudit på en grå himmel, temperaturer runt 5-9c och ibland regn så är den skarpa, friska luften en välkommen omväxling från Mexikos fuktiga hetta. 

S&P bor i ett lugnt och trevligt 55+ område, en kort bilresa från allt man kan tänkas behöva. Närmaste grannarna är lustigt nog också ett svenskt/kanadensiskt par och det finns en fin sammanhållning i hela området.

Här bjöd svensken Björn på egg nog med Rom. Värmande och väldigt gott! 🎄 

Dagen innan jag flög hit från Mexiko ramlade Peter och bröt höften. Vi hämtade honom på Nanaimo sjukhus dagen efter operationen och han jobbar på att återfinna styrkan och balansen igen. 

På förmiddagarna sitter vi alla tre på kontoret och jobbar på varsina vis. Det julpyntas för fullt både här i huset och hos alla andra. Jag ska försöka att ta kvällsbilder på dem fantastiska, blinkande, blingiga husen som familjer pyntat till tänderna.

Ikväll åt vi middag på en restaurang med utsikt över hamnen och där de imponerade med att flambera skaldjur.

Mor och far ❤️

Jag är på flygplatsen i Puerto Vallarta och väntar på flyget som går om några timmar till Comox på Vancouver Island. Tänk vilken fantastisk resa detta varit. Fem veckor av strålande sol, tid för eftertanke, härligt sällskap och värdefulla samtal med släkt och grannar och en massa nya intryck, smaker och upplevelser. Jag har lärt mig att trivas i mitt eget sällskap och stärkts av det. Jag har bollat farbror Henriks bortgång och teknikaliteter kring det, Berlin’s Beauty Corners konkurs och jobbet utan att stressa sönder och förhoppningsvis funnits som stöd för alla berörda, speciellt bästa Anna ❤️.

Jag är innerligt tacksam för möjligheten att resa hit och vistas i morbror Alans lägenhet så länge. 

Igår kväll var gänget ute på en sista middag på stan.

Tack Alan, Gillie, Neil, Sandra, Jim, Deb, Rob och Bucerias för minnen för livet!

Nu till några värdefulla veckor hos mamma Shirley och pappa Peter i Kanada!

Jag har dem senaste två dagarna haft förmånen att få följa med på bilutflykter med Alan och Gillian som en härlig omväxling från jobb, dödsbon och annat som varit meckigt ett tag.

Idag åkte vi drygt 70 km på kringelkrokiga småvägar över bergen Sierra Madre till San Sebastian del Oeste. På vägen ditt såg vi bl.a. massor med agaveodlingar som växte i väntan på att bli Tequila. Vi såg också en orimligt stor och snuskig orm på vägen och en  Coati (näsbjörn).

Väl på plats promenerade vi på små, kullerstensbelagda gator och tog in miljön. 

En valp som liknade Visky fick hjärtat att slå ett extra slag, kom fram och tuggade på mina fingrar en stund.

 

Igår var vi till grannbyn San Vicente för en speciell fisklunch hos Don Fernando. Tre fiskar (red snapper) serverades på ett fat och vi fick gemensamt plocka och äta av den färska fisken. Bland tillbehören fanns såser, Ceviche, tacobröd, mm.

Tyvärr var det en dam vid bordet snett bakom oss som blev akut dålig och förgyllde matupplevelsen med kaskadkräkningar och uppståndelse. Vi fick träna på våra koncentrationsförmågor för att njuta av maten och miljön men en riktigt trevlig dag blev det trots allt.