Måndagen den 22 juli 2024, 23c växlande molnighet
Åh så härligt att vakna till hästgnägg och det bekanta ljudet av folk som vaknar till liv och skramlar omkring i sina husbilar. Ett toalock slår igen, fönster och dörrar öppnas, myggfönster och dörrar dras igen, det gäspas ljudligt, det skramlas på gasolspisen och snart kommer doften av nykokt kaffe. Eller utrört pulverkaffe snarare, men ändå.
Måndagen till ära jobbade jag någon timme tills det blev dags att planera en uftlykt. Det blev en 70 km sväng med Rebeln över landsgränsen till Belgien för att vandra runt en sjö med stor damm vid Worriken Bütgenbach. Trots att jag passerat landsgränser så många gånger tycker jag fortfarande att det är någonting speciellt. Jag kunde inte fota under körningen vilket var synd eftersom både tyskarna och belgarna är så otroligt estetiskt lagda och utsmyckar sina hus, gårdar och samhällen med färgglada blommor och är måna om husfasaderna. Det är ordning och reda på allt från vägskyltningen samt vägmarkeringarna till anvisningar för hur man ska bete sig. Uppskattas av denna turist, inga gissningslekar.
Jag glömde att ta med ombyte till fötterna och när jag tyckte att jag gått 10 mil i MC-stövlarna hade vi vandrat ca 800 m.
Det var lagom för att sätta sig på en udda krog vid dammen för en Apfelstrudel med vaniljglass. Krogen var i min mening udda eftersom det inte fanns en enda gäst trots att det är semester och var lunchdags. Det kanske fanns en anledning - gumman som var den enda i personalen som syntes till var inte en dag under 108 och fräste pris och info genom ett tandlöst gap på någonting som varken var franska eller tyska. Jag var lättad att det var just en Apfelstrudel jag beställt. Jag tror att det kostade EUR 10. Fick ingen växel i alla fall. Hade varit gott med en kaffe till men det kändes som en omöjlig uppgift att förmedla.
Ikväll blir det till att ta det lugnt och planera fortsättningen av resan ner till Bordeaux imorgon.