Måndag den 29 november, 15C och sol
Planen att ta en mysig promenad till en "skog" i närheten misslyckades när stigen slutade vid samma å som satte käppar i hjulen för passagen hit för några dagar sedan. Någon hade byggt en spång över ån men eftersom den sviktade redan under Viskys 10 kg tordes jag inte utmana den men mina många fler kilon. Vi gick tillbaka till husbilen med svansen mellan benen och bestämde att det var dags att rulla vidare söderut. Det blev ingen Madrid heller eftersom jag läste mig till att hundar inte var välkomna på bussarna till stan och det hade blivit för många timmar för Visky ensam kvar i husbilen. En annan gång kanske.
Efter att ha tagit farväl av Zombieland några dagar tidigare än planerat var planen att stanna ett par dagar på en ställplats som hade bra recensioner nära ett samhälle som hette Almadén. Väl på plats visade det sig att automatincheckningen inte tog emot mitt kort. När jag ringde hjälpnumret sa en man på knackig engelska att jag inte hade pengar på kortet. Det rullade fram ett danskt par som hade samma problem varpå mannen förklarade att ställplatsen inte tog emot utländska kreditkort. Det satte spiken i kistan för mina optimistiska försök att utforska landsbygden.
Dagens 34 milen var väldigt vackra på ett spanskt vis, från Villaviciosa med medelhavsklimat till en parkering i Pozoblanco med kallt stäppklimat. Omgivningarna omvandlades gradvis från öken till lite mer växtlighet och så småningom även lite grönt. Män med hundar vallade getter intill vägen och köttdjur betade innanför enorma stängslade områden.
Vi turister ska nog hålla oss till kusten verkar det som så dit ska vi imorgon. Jag kontaktade campingen som vi skulle till i Malaga den 5 december och frågade om vi kunde komma tidigare.
Under tiden ska jag njuta av en present Lia skickade med som inte fick öppnas förrän den 28 november. Fick ett pang av hemlängtan när jag öppnade lådan.